Biverkningar

Under behandlingen:

De flesta upplever s.k. ataxi med skakiga, osäkra rörelser samt dålig balans under den inledande behandlingen.. En del kan uppleva tremor, skakningar, kväljningar och illamående eller lätta kramper.

Vid terapeutiska doser så har ibogain en aktiv verkan på 24 till 48 timmar. Detta är fysiskt och mentalt uttröttande vilket innebär att patienten bör ligga och vila tills effekten gått över. Under behandlingen så ombeds man ligga så stilla som möjligt eftersom rörelser kan ge upphov till illamående vilket kan innebära uppkastningar. Man kan även bli känslig mot ljud och ljus så därför ska behandlingsrummet vara nersläckt och fritt från yttre stimuli.

Ibogain påverkar hjärtrythmen. Här är lite vad seriösa behandlade känner till och är anledningen till att man har EKG-övervakning: Safety of Ibogaine

De här otrevliga bieffekterna tenderar att omöjliggöra att ibogain kan användas som en rekreationell drog eftersom många utav bieffekterna inte är eftertraktansvärda. Ibogain bjuder på en mycket skakig resa i jämförelse med andra hallucinogena droger vilket innebär att den rekreationella användaren istället föredrar de sistnämnda.

Långtidsbiverkningar:

Det finns inga rapporter om långtidsbiverkningar. Försök på råttor vid extremt höga doser har påvisat viss risk för skada på lillhjärnan. Försök på apor och noggrann neurologisk uppföljning av människor som tagit ibogain har dock inte visat några tecken på hjärnskador, och det måste anses som mycket osannolikt att en sådan allvarlig biverkan inte skulle blivit känd under alla de hundratals år som Iboga använts i Afrika. Läs mera.

Biverkningsprofilen är att anse som ofullständig eftersom flera orsakssamband är oklara. Dödliga fall med hjärtarytmier har rapporterats under ibogainterapi, andra studier föreslår att det finns en risk för hjärnskada vid extremt höga doser. Purkinjeceller verkar vara extra känsliga för denna effekt.

Dödsfall

Det har förekommit ett fåtal dödsfall i ibogainets moderna historia som följt inpå behandlingen. Antalet dokumenterade fall är ca 20st och har inträffat vid höga doser som givits till missbrukare. Man har ganska bra koll på hur många som skett i samband med professionella behandlingar, men den verkliga siffran kan vara högre då man kan anta att orsaken till att en känd heroinmissbrukare avlidit inte röner någon större förvåning då fallet bordläggs hos obducenten och metaboliter av de vanliga drogerna hittas i kroppen. Att missbrukare dör är ingen stor händelse, det är en grupp som har en dokumenterat hög överdödlighet, delvis p.g.a infektioner och överdoser men även till följd av den sociala situationen där man ibland är bostadslös och inte bryr sig så mycket om sitt välmående så länge drogen finns.

Antalet dödsfall ska därtill vägas mot vad andra behandlingsmetoder med droger genererar i dödsfall per år (exempelvis Metadon med nära hundra dödsfall i Sverige per år). Hursomhelst är det viktigt att följa säkerhetsföreskrifterna.

Det har antagits att risken att dö kommer vid doser över 15 mg per kilo kroppsvikt vid bruk utanför sjukhusmiljö. Att ha andra droger i kroppen när behandlingen utförs genererar en förhöjd risk för komplikationer. Man gör därför verkligen klokt i att rena kroppen från droger innan behandlingen. För heroinisten betyder det minst 24 timmars uppehåll från drogen, för metadon minst 48 timmars avhållsamhet, längre tid är ännu bättre. Morfin kan användas för att ta bort abstinensen under denna tiden eftersom morfin försvinner snabbare ur kroppen. Det är mycket viktigt att känna till att all användning av opiater under och efter behandlingen betraktas som farlig eftersom ibogain har förmåga att reducera opiat-toleransen så kan ens tidigare normaldos kan hamna på en dödlig nivå, vilket kan förklara överdosrelaterade dödsfall efter ibogainbehandlingar.

Enligt forskning (Maas 2006) där man jämfört behandlingstraditionerna i Gabon och i Västvärlden och försökt komma underfund med orsaken till åtta dödsfall i anslutning till ibogainbehandling kom man fram till att de största riskerna för patienterna inte är under den initiala ”peak-upplevelsen” utan efter 2-3 dagar, när man är på väg ut i ”verkligheten” igen. Dödsfall har exempelvis inträffat till följd av kvävning av egna spyor 40 timmar efter intag av Ibogain. Det är därför av stor vikt att patienten övervakas kontinuerligt i minst tre dagar samt att man befinner sig i en mycket lugn, stressfri och stilla miljö under denna tid. Detta är kunskaper som ibogamedicinmännen i Gabon som genomfört 100 000-tals högdosbehandlingar alltid varit mycket medvetna om och som nu alla seriösa behandlingskliniker i Västvärlden också tagit till sig.

En forskningsartikel från 2012 (Alper 2012) konstaterar att 19 personer har dött i samband med ibogainbehandling. Detta av drygt 3000 kända behandlingar i västvärlden. Orsaken sammanfattas med ”Advanced preexisting medical comorbidities, which were mainly cardiovascular, and/or one or more commonly abused substances explained or contributed to the death in 12 of the 14 cases for which adequate postmortem data were available.”. Medfödda/existerande hjärtfel och överdoser till följd av kombinationer av ibogain och/eller heroin/kokain kan därmed vara en bidragande orsak till dödsfallen och bör med enkla medel kunna förebyggas.

Se även denna videopresentationen av Kenneth AlperÖvrigt

Man ska alltid kontrollera sin hälsa noga innan en ibogainbehandling för att utesluta att man har några allvarliga leverskador eller hjärtsjukdomar. Vid en ibogainbehandling av en frisk individ som utförs av en erfaren terapeut med tillgång till kontinuerlig hjärtövervakning och medicinsk akututrustning så kan risken för allvarliga komplikationer jämföras med riskerna vid ett kirurgisk rutiningrepp. 

P.g.a av ibogainets biverkningsprofil så har blickarna riktats mot den kemiska kusinen 18-methoxycoronaridine som saknar ibogainets biverkningar men har kvar den beroendebrytande egenskapen. Ingen forskning av större omfattning verkar dock pågå kring denna molekylen.